söndag 4 juli 2010

En vän med en bil.

Nu laddas det hem musik för fullt. Jag fyller på med Håkan Hellström - den ultimata tågmusiken. En vän med en bil medan omvärlden susar förbi utanför fönstret är bland det bästa som finns, och det har det varit sedan jag gjorde det för första gången 2006 på väg till Göteborg. Jag hade en CD-spelare som jag var tvungen att skaka till för att den skulle fungera och det satt tre äldre kvinnor i våran kupé och drack rödtjut i vita pappersmuggar tills sent på kvällen.

Jag kommer ihåg den vistelsen mycket bra. Jag färgade mitt hår mörkbrunt, jag tjuvrökte på stentrappan i Kortedala medan jag frenetiskt pratade i telefon, jag längtade hem varje dag och sedan, mitt i allt, ett par dagar innan vi skulle fara hem satt jag i trappuppgången, petade på en lös bit i stentrappan och fick mitt hjärta krossat för första gången. Sedan gick jag upp till lägenheten, åt ostbågar och kollade på en dokumentär som handlade om fetma och började att må illa.

Japp. Det kommer jag allt ihåg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar